Rickard Sollman’s exhibition ”Kino Ikon” presents a series of paintings from recent years, that both connect to and move away from previous works. The concept of ”motion” has always been a central theme which now also includes a sudden asymmetry and a sense to move around in a free space. In the triptych ”Kino Ikon” we see a circular shape, possibly a fan, a parachute or perhaps a flower ”falling” through the image space against a sky-blue background. In the center of the circle is a ”hole” – or an eye – where the blue sky shines through in dense contrasting colors.
”Painting is a superimposition of time with an inherent inertia,” says Rickard Sollman, referring to the time he spends each day applying a new layer of paint to each painting in a slow and meticulous process. The repetitive pattern, both in terms of form and practice, becomes a fascinating theme in his work. How far and how long can a form and a movement be repeated? The architecture of the paintings and the relationship between surface and depth are other aspects that are always present. In the works ”As One” and ”As Two” there is such a connection between image and afterimage, where a theme repeats itself in two different scales. The base of the paintings is the circle and the square, to which everything can finally be broken down. Over the years, Rickard Sollman has explored the history of painting with a particular interest in the grandiose and sublime painting of the 1950s and 60s, as well as in minimalism, which has recently come back into focus.
Rickard Sollman holds a Master’s degree from the Royal Institute of Arts (1991 – 1996) in Stockholm, lives and works in Stockholm. ”Kino Ikon” is his fourth exhibition together with Galleri Flach. Previous exhibitions and projects include ”Abstract – Reflections from the collection” Västerås Konst Museum (2019), ”Textile subtitles”, Malmö konstmuseum (2017), ”Tabula Rasa (the fifth station)”, Bromma cemetery (public work) ( 2016).
Svenska:
I Rickard Sollmans utställning Kino Ikon visas en serie målningar, tillkomna under de senaste åren, som både knyter an och rör sig bort från tidigare arbeten. Här finns en rörelse som alltid har varit central men som nu också innefattar en plötslig asymmetri och en känsla av att röra sig i en fri rymd. I triptyken ”Kino Ikon” ser vi en rund form, möjligen en solfjäder, en fallskärm eller kanske en blomma som ”faller” genom bildrummet mot en himmelsblå bakgrund. I cirkelns mitt finns ett ”hål” – eller ett öga – där den blå himlen lyser igenom i ett förtätat möte mellan kontrasterande färger.
”Måleriet är en överlagring av tid med en inneboende tröghet”, säger Rickard Sollman och hänvisar till den tid han ägnar varje dag åt att lägga ett nytt lager färg i varje enskild målning i en långsam och noggrann process. Det repetitiva mönstret, både vad gäller form och utövandet, blir i hans konstnärskap till en fascinerande helhet. Hur långt och hur länge kan en form och en rörelse upprepas? Målningarnas arkitektur och relationen mellan yta och djup är ytterligare aspekter som alltid finns med. Han intresserar sig för hur vi, betraktaren, rör oss mellan bilder och vad som uppstår i skarven eller passagen mellan målningarna. I verken ”Som ett” och ”Som två” finns en sådan koppling mellan bild och efterbild, där ett tema upprepar sig i två olika skalor. Basen för målningarna är cirkeln och kvadraten, till vilket allt slutligen kan brytas ned. Rickard Sollman har under årens lopp utforskat måleriets historia med ett särskilt intresse för det storslagna och sublima måleriet på 50- och 60-talen, liksom för minimalismens komprimerade och fysiska anslag som under senare tid åter har hamnat i fokus.
Rickard Sollman är utbildad vid Kungl. Konsthögskolan (1991 – 1996) i Stockholm, bor och är verksam i Stockholm. ”Kino Ikon” är hans fjärde utställning tillsammans med Galleri Flach. Bland tidigare utställningar och projekt kan bland annat nämnas ”Abstrakt – Reflexioner från samlingen” Västerås Konstmuseum (2019), ”Textila undertexter”, Malmö konstmuseum (2017), ”Tabula Rasa (den femte stationen)”, Bromma kyrkogård (offentligt verk) (2016).