Galleri Flach+Thulin har den stora glädjen att visa sin första separatutställning med Jesper Nyrén. Allt sedan sin studietid på Konsthögskolan i Stockholm (2002-07) har Jesper Nyrén hängivet studerat måleriet och dess mångfasetterade historia. På ett eget och högst personligt sätt har han under tiden utvecklat ett mångbottnat måleri som på en gång visar intressanta kopplingar till konsthistoriska referenser och nya strategier inom det samtida måleriet.
I denna utställning visas en serie målningar som kännetecknas av dessa dubbla perspektiv. Vi möter en motivvärld som hela tiden pendlar mellan olika infallsvinklar och olika måleriska utgångspunkter. Där finns en rörelse mellan det abstrakta och det figurativa med former som brottas mellan yta och djup i kubistisk anda, och som liksom bågnar innanför ramen. Där finns linjer och riktningar som samtidigt för tankarna till en mer analytisk period inom det formella, konstruktivistiska måleriet, men man kan också skönja en sorts surrealism: oändliga perspektiv som vecklar ut sig och inger känslan av att vandra ut och in i en förvillande labyrint. Det handlar om former och kompositioner som både vecklar in och ut, som på en gång vänder sig från och in mot ytan, som sluter samman och öppnar upp mot oändliga vyer.
På ett fascinerande sätt lyckas Nyrén sammanlänka motstridiga former och perspektiv till en dynamisk och sammanhållen helhet. Tillsammans kan man uppfatta målningarna som ett slags murverk fullt av sprickor och glipor. Och kanske är det just dessa sprickor som bär hela bilden? Som skapar ljus, struktur och dynamik?
För Nyréns del handlar måleriet om dessa grundläggande frågeställningar. Vad utgör bildens innersta logik? Hur konstrueras den? För att förtydliga sina avsikter har han nu valt att arbeta med målningar i mindre format, vilket för honom innebär en högre grad av koncentration, men också att skapa en känsla av intimitet. Eller, för att uttrycka det mer lakoniskt: när upphör en målning att vara liten och ”intim” och bara blir lite allmän och ”medelstor”?
För att förklara sina ambitioner hänvisar Jesper Nyrén också till målaren Richard Tuttle då han i en intervju säger sig vilja göra målningar som ”ser ut som sig själva”. Även om det säger något viktigt om själva grundsynen, säger det mindre om själva resultatet. Och det är just detta som gör Jesper Nyréns måleri så intressant; det är nämligen i själva bilden som allting händer, i sin fysiska faktiska form. Inte innan, inte efter, och inte vid sidan om.
Eva-Lotta Holm Flach
