Curator: Carl Fredrik Hårleman
Galleri Flach har den stora glädjen att visa grupputställning Döden som sover, curerad av Carl Fredrik Hårleman. I utställningen deltar sex konstnärer: Zardasht Faraj, Jan Håfström, Anna Lidbjörk, Tommy Persson, Julia Selin och Helena Wallberg, huvudsakligen en ung generation konstnärer som är födda på 1980-talet och som nyligen har eller ska utexamineras från olika konsthögskolor i Sverige. I utställningen ingår också ett verk av Jan Håfström, Hotell Eden från 1986, som både innehållsligt och formellt griper in i utställningen. Det är ett verk som också utgör en tidsmarkör för ett decennium som var fyllt av språkliga och filosofiska strider. Verket visades även i utställningen ”Döden” 1991, också den curerad av Carl Fredrik Hårleman och tidskriften Material, en tidskrift som blev ett viktigt språkrör för de konstnärliga och filosofiska diskussioner som initierats under 80-talet.
Gemensamt för konstnärerna i denna utställning är att man kan skönja ett språkligt intresse i deras arbeten, inte olikt det som var så framträdande under 80-talet. Då som nu finns ofta referenser till dikt och poesi. Titeln på utställningen utgår från denna koppling, och är tagen ur en dikt av Erik Lindegren, ”Augusti” (ur samlingen Vinteroffer, 1954), där han skriver:” Väck inte…livet som somnar, döden som sover…” I utställningen visas flera verk som är direkta bearbetningar av dikter i olika former. I exempelvis Helena Wallbergs installation En mantels metod/A Method of a Cloak, har hon utgått från en dikt av Gertrude Stein med samma namn, och som i visuell form återkopplar till diktens struktur och form. Visuella objekt länkas samman i en rumslig installation som står i dialog med diktens rytm och innehåll.
I Julia Selins arbeten formar sig titlarna till ett slags diktstrofer, som i målningen En svart orm som Stig att gå på. Titeln liksom dikten gör sitt eget påstående, skapar egna bilder av ord som antingen kan läsas ihop med eller fungera helt fristående från verkets egen och abstrakta utsaga.
I Anna Lidbjörks verk Huvudsaken är att man vågar försöka uppstår ett annat möte, där en rytmisk sammanställning av bordslampor framträder som ett poem i fysisk form och där man kan föreställa sig en hel grammatik av olika ord som översatts till ett visuellt och fysiskt bildspråk.
I Zardasht Farajs muralmåleri med geometriska mönster och Tommy Perssons fotografier av typologiska hus framträder en abstrakt rörelse som består av ett antal återkommande grundformer som tillsammans bygger upp en rytm och ett språk.
Tillsammans med verket Hotell Eden, som bygger på en dikt av Paul Celan om Rosa Luxemburg, och som Jan Håfström inspirerats av under en av sina tidigare vistelser i Berlin, skapas ett intressant sammanhang bakåt i tiden som denna nya generation konstnärer fångar upp och utvecklar vidare i nya och samtidsorienterade konstverk.