I skuggan av covid-19 vill vi fortsätta att visa konstverk av stor lyskraft.  Vi presenterar därför utställningen Ande och Materia som innefattar både äldre och nya verk av Kristina Eldon, Kristoffer Nilson, Karin Ohlin, Thomas Olsson, Jakob Solgren, Rickard Sollman och Fredrik Wretman. Utställningens titel refererar till verkens på en gång materiella och spirituella närvaro, där tanke och form vackert skapar en egen inre dynamik. I det skenbart enkla och vardagliga hittar vi former och mönster som förvandlas till något större och allmänmänskligt. I den slitna tröskelns rispor träder exempelvis ett abstrakt linjespel fram, som i Kristoffer Nilsons fotografi Tröskel. Vi slungas från ett mikro- till ett makrokosmos i bråkdelen av en sekund. Risporna omvandlas till ny mening och nya innebörder som inte längre har någon anknytning till tröskelns ursprungliga funktion. Bakom gardinens lätta genomsläppliga väv anas ett ljus och formerna efter en blomma, troligen. Kristina Eldons fotografi ur serien Biografiska landskap är taktilt närvarande, som en andning och ändå på väg bort i en annan riktning. Likt en hägring. I Rickard Sollmans målningar Syskonen (blå och röd) pågår ett liknande spel i linjernas vibrerande rörelse som knyter an till mönstret i Viola Gråstens klassiska filtar. Så omsorgsfullt målade att handen på nära håll vill röra vid den luddiga ytan men som på avstånd förvandlas till en lysande expressiv abstraktion
 
Karin Ohlins spegelverk tar också sin utgångspunkt i det faktiska objektet, förvandlar och lösgör det från sitt ursprung. De kapade spegelglasen med guldramar placeras inte för att möta betraktarens kropp utan för att rikta blicken mot något annat, kanske mot spegeln som en form i sin egen rätt och dess relation till omgivningen, golv och väggar. I spegelglasen fångas rumsligheten upp och förvandlas till skimrande immaterialitet. I Jakob Solgrens arbeten förbinds olika världar genom hur en form möter en annan, såsom jord möter himmel, ofta genom en passage.  I diptyken Bina finns en öppning och glipor genom vilka himlen skymtar igenom, medan korgen på golvet fångar vad som faller ned. Stavens riktning pekar både upp och ned, däremellan uppstår ett kraftfält. I Thomas Olsson utsökta lådor möter vi däremot en helt egen värld. Han skapar figurer som agerar och funderar, instängda i sin egen tankebubbla. En värld i fantasi, en lek i tanken och i handling med färger som sprakar och där egentligen vad som helst kan hända.  Det är ömsint, vemodigt, lekfullt och roligt. 
 
Fredrik Wretmans skulptur, ett ben som tar sats, kliver fram och är på väg. Vart? I hans arbeten pågår en ständig rörelse mellan olika världar, stora som små, gamla som nya. Framtiden och historien knyts samman genom olika figurer, genom olika materia, genom olika uttrycksformer och genom olika platser. Just denna är en liten version av en stor skulptur som finns placerad vid entrén till Östermalms saluhallar. Från tanke till handling. 
 
@